Helt plötsligt fick jag ett infall att börja blogga. Jag tror att det kan ha att göra med att jag är sjukskriven och har en oändlig massa tid att döda. Ända sedan hela bloggfloden sattes i rörelse har jag ganska bestämt tagit ett steg tillbaka och mer eller mindre bojkottat hela grejjen. Vad är poängen med att skriva om sitt eget tråkiga liv och dessutom försöka få några andra stackars människor att läsa om det? Men nu sitter jag alltså här och har på någon vänster fått för mig att blottlägga vissa mer eller mindre utvalda delar av mitt privatliv. Förr skrev man dagbok och nöjde sig med att berätta för sig själv vad man hade gjort, tänkt och vad som hade hänt runt omkring. Men nu räcker tydligen inte det längre och jag är inget fantastiskt undantag. Jag verkar vara precis lika egocentrisk och individuallistisk som alla andra. Jag vet egentligen inte vad jag kommer att skriva om här och inte heller om jag kommer fortsätta skriva under en längre period eller om dom här första inläggen kommer bli dom enda. Jag kan tänka mig att jag kommer snudda vid ämnen som Gud, skogen, havet, storstaden, musik, litteratur, kläder och stil och jag kommer säkert posta en hel del löjliga anekdoter och små, korta berättelser om saker och ting som egentligen inte betyder ett skvatt. "Född Igår", namnet på denna blogg, syftar dels på att känna sig ”efter” på det där dumma och korkade sättet som begreppet ursprungligen betyder och dels på en känsla av att inte höra samtiden till vad gäller stilideal, intressen etc, etc…
17 november 2009 av fddigr
Jag skulle egentligen vara annorstädes men det ville sig liksom inte. Så nu dricker jag kaffe och lyssnar på Tom Verlains/Million Dollar Bashers version av Cold Irons Bound. Dödligt bra. Den gör förbannat ont. Svider över allt. Känns igenom hela kroppen. Kanske det bästa Tom Verlain har gjort.
