Född Igår

Sista pålägget

fddigr — Thu, 10 Dec 2009 20:01:39 +0000

Anledningen till att jag under den senaste tiden inte har brytt mig om att slösa bort tid här är för att skivan måste göras färdig innan flytten. Och det blir den också, Inshallah! Sista pålägget avklarat, endast lite klippa och klistra kvar samt två mixar på det. Tack Gud.

Chet Baker

fddigr — Sun, 06 Dec 2009 00:37:17 +0000

Det kanske är en utsliten klyscha men jag kan bara inte låta bli. Innan heroinet tog ut sin rätt var han verkligen en av de allra hetaste:

Dessutom gjorde han för jävla bra musik. Hans röst låter som jag tänker mig att James Dean skulle ha låtit om han kunde sjunga. Kul också att Jimmy älskade Chet Baker.

fddigr — Sat, 05 Dec 2009 16:32:22 +0000

Vad är det för jeans han har på bilden med Red Wingsen? Jo, det är Denim Demons Ren-On-Hide.

Judarskogen för ca två veckor sedan

fddigr — Sat, 05 Dec 2009 16:29:56 +0000

För ca två veckor sedan fick jag för mig att jag och Humlan skulle åka till Åkeshov och promenera i Judarskogen. Det var kring tio på morgonen vi kom dit. Såklart började det spöregna efter ett tag men det sket vi i. Här kommer ett gäng bilder av, som vanligt, usel kvalitet:

Humlan innan spöregnet

Humlan blickar ut över sina tillfälliga domäner

Nypon

Sen kom regnet

Största rotvältan den här sidan av atlanten

...Måste ha varit någonstans mellan 5 och 7 meter hög

Rånöjd som vanligt

Silvergran antagningsvis

Sjön och igenväxningen

Humlan. Rånöjd även hon som man så lätt kan se.

Träd i träsket (igenväxningen)

...singing in the sighing of the wind, blowin' in the tree tops way above me

Fåfänga, materialism och såntdärnt

fddigr — Sat, 05 Dec 2009 16:04:05 +0000

Grötbyxa från armyshopen (troligtvis 50tal, 50 spänn har jag för mig att den kostade), ribbad undertröjja från armyshopen (20 spänn) och canvashängslen med mocka stroppar från River Junction (runt 150 tror jag)

Återupptäckt slipover (inköpt på Old Touch för många år sedan, mins ej vad jag gav för den men inte var det mycket, det var innan Brideshead hypades av hela Sverige), skjorta från armyshopen (M-60 tror jag, 20 spänn) och den klassiska Mattias-slipsen

Ärmhållare

Skepparkransen så som den ser ut nu på ett ungefär, yllemössa från armyshopen (60 spänn), ribbad ylletröjja från tradera (50tal, 176 spänn)

...

Min fina fågel Nicella tillsammans med min tärda minibambu. Nicella hittades till det förmånliga priset av 40 riksdaler, på loppis, i Umeå, i somras.

Brödburken som vi hittade i somras och nyinförskaffad 40tals almogeduk från tradera. Ursprungligen från Jämtlandsgård!

Lee Riders-sticker från 70talet. Köpt för 10 spänn på tradera. Sitter numer på Luffargitarrn.

fddigr — Sat, 05 Dec 2009 15:18:38 +0000

Annat som är nytt är att jag numer går runt i skepparkrans (men muschen är såklart kvar), att jag hittade två blomkrukor från troligtvis 40talet + en fin väggbonad med tre fiskar (troligtvis 50tal) i soprummet, att vi numer dricker kokkaffe, att jag har varit halt sen i fredags, att jag har en sjukt bra vintergarderob och att alla låtar på skivan, utom två, kommer vara färdigmixade på tisdag,

The Bing Crosby Tuxedo

fddigr — Sat, 05 Dec 2009 15:03:34 +0000

En rolig grejj med Bing Crosby var att han älskade jeans. Något som annars var rätt ovanligt i strama crooner-samanhang på trettiotalet. Jag fick min första denim-bok (Denim-from cowboys to catwalks) av Rebecka för någon vecka sedan och i den stod det bland annat en väldigt rolig anekdot om just Bing och hans jeans. Jag orkar inte återberätta hela historien utan väljer istället att kopiera en text om samma händelse från Levi’s hemsida:

”Singer Bing Crosby was a huge fan of Levi’s® jeans and jackets, which was something we were pretty proud of at the time. Then, in 1951, we heard a very interesting and slightly disturbing story. It seems that Bing was in Canada on a hunting trip with a friend, and one night they decided to stay in a Vancouver hotel. Both men were dressed completely in denim (Levi’s® denim, in Bing’s case) and the desk clerk didn’t recognize the famous crooner. But that wasn’t the worst of it. This clerk did not feel that men who wore denim were appropriate guests for his establishment and refused to rent them rooms. (Eventually, the bellboy recognized Bing and the chagrined manager gave him and his friend a room).

Bing had a big ranch in Elko, Nevada. He told his neighbors about his experience in Canada, and they in turn contacted the company, because they thought we should know what had happened to Bing. Imagine the outrage when company managers heard about this. You have to remember that in the 1950s, jeans were not the fashion item they are today, and there were a lot of people who thought denim should only be worn when riding horses or tending to ranching duties. You certainly didn’t wear jeans to go out to dinner or to walk into the lobby of a snazzy hotel.

Soon after we heard about the hotel incident, a few designers put their heads together and created a denim tuxedo jacket for Bing. It was made of the sturdy denim used for the 501® jeans, and decorated with a lovely corsage of red Tabs, held onto the lapel with a cluster of shiny copper rivets. Inside the jacket was a huge leather patch printed with a ”Notice to All Hotel Men” stating that denim is a perfectly appropriate fabric and anyone wearing it should be allowed entrance into the finest hotels.

We presented the tuxedo jacket to Bing at the 1951 ”Silver State Stampede” in Elko, Nevada, where he was honorary mayor. He was so tickled with the tux that he wore it to many of the press appearances for his next film, ”Here Comes The Groom.” The company made dozens of copies as display and PR materials, and many of these have found their way into the vintage clothing market. The Levi Strauss & Co. Archives has a number of them, and they are occasionally worn by company managers at very special events.

The original tux, as well as one made for the town’s mayor, are in the Northeastern Nevada Museum in Elko.”

Tyvärr hittade jag ingen bild på denimtuxen på google men den är, kan jag lova, rätt så jävla cool.

I Found A Million Dollar Baby

fddigr — Sat, 05 Dec 2009 13:39:52 +0000

Väldigt lite har egentligen hänt. Den mest påtagliga skillnaden nu jämfört med då, för någon vecka sedan eller sådär, är att jag nu lyssnar på en fruktansvärt otippad låt i princip hela tiden.

I Found A Million Dollar Baby med Bing Crosby. Jag förstår verkligen inte hur det gick till men det är på något sätt ganska intressant att chockera sig själv på det där viset. Man är liksom less på mönstret man har fastnat i, på det långsamma, gråa och monotona livet man lever, och så helt plötsligt dyker en helt ny sida av sig själv upp och gör sig synlig. En sida man inte trodde fanns. En viss typ av musikaliska ideal man inte trodde att man hade.

Jag vill minnas att det började med att jag letade efter präktiga julsånger på spottan. Ni vet sådana där rikigt gamla amerikanska sånger från 30- och 40talet med de där fromma himla-körerna som inte kan göras nuförtiden. Någon Bing Crosby-låt poppade upp och det slog mig att jag som den crooner-fanatiker jag är aldrig har lyssnat på Bing Crosby. Så jag gick in på hans profil (eller vad man nu kallar det) och scrollade rent random ner. Tryckte på en samling som hette ”The Voice of Bing in the 30s” och blev så sjukt häpen när jag kom till den andra låten. Häpen över att den lät som den gjorde häpen över och att jag verkligen gillade det jag hörde. Låten och framförandet slog på något vis an en sträng som fick hela min värld att vibrera. Det var 0:59 in, just när han sjöng ”incedently” som jag liksom slungades upp i en euforisk båge och inte kunde landa. Energin som blottas den där millisekunden skulle utan underdrift kunna driva halva Skandinavien. När ordet sedan upprepas kring 2:40 dog jag och föddes på nytt. Hur kan man proppa ett enda ord fullt med så mycket energi? Det övergår mitt förstånd. Jag förstår verkligen inte. Det är inte rimligt. Det finns ingen logisk förklaring. Gud måste ha haft ett finger med i spelet den där millisekunden i musikhistorien.

Pike Brothers

fddigr — Wed, 25 Nov 2009 12:03:53 +0000

Jag har nog skrivit lite grand om Pike Brothers förut men jag tror inte att man kan skriva för mkt om detta fantastiska märke så jag kör igen!

Pike Brothers är ett märke stationerat i Brannenburg som inriktar sig på att göra fantastiska replikor av amerikanskt workwear från ca 1930-1950. Störst fokus läggs vid autentiska, högkvalitativa reproduktioner av de denimplagg som amerikanska armen använde sig av vid tiden runt andra världskriget. Så som t.ex. marinens lättvikts-denim-plagg; skjortor, byxor, persedel-påsar och overaller. Dom gör även den klassiska, gråmelerade 40tals collagetröjjan, cleana vita 40tals t-shirts, finfina flygarjackor och en råfin rådenimbyxa uppsydd efter ett mönster från 1937. Men allra vassast, av alla deras grejjer, är deras snickarbyxa. Uppsydd efter ett mönster från 30talet och det är i nog antagligen den allra vackraste snickisen jag någonsin sett och den har selvage!!! Jag brukar tycka att de flesta snickisar (förutom då LVC och Lee Originals) är lite för blåa och för mesiga i kvallan men den här är mörkare och aningen rivigare än t.ex. Carhart, Red Kap och Dickies. Idag har jag liksom många andra fått CSN och lämpligt nog har Sivletto just fått in Pike Brothers-snickisen. Det blir till att fara dit redan nu! Dessutom kan jag nu äntligen boka en klipptid. Får hoppas att det finns en snart…

Kolla gärna in pikebrothers.com, om inte annat för de har lagt upp en ny lookbook som är dödsfin!

Pike Brothers 1930s Bib med selvage

Raf Simons för Fred Perry

fddigr — Tue, 24 Nov 2009 11:48:15 +0000

Kikade in på tresbienshop.com för att kolla deras nyheter. Tydligen fyller Fred Perry 100 bast i år och Raf Simons har visst gjort en kollektion åt dom. Blev glatt överaskad av den , då jag inte är det största fanet av Fred Perry i allmänhet. Tört och tråkigt liksom. Men det här vara alltså eljest. Föritin i samtiden.

Tydligen baserad på en outfit som Fred Perry bar 1947. Hela sviden var klockren.nu men mest intagande var ju givetvis denna fantastiska byxa!